Browsing articles in "Webbes blogg"

Mackans svensexa

Apr 12, 2014   //   by admin   //   Dagbok 2014, Webbes blogg  //  No Comments

Vår TMF-broder Mackan aka MacGyver aka Lathönan ska gifta sig i sommar och idag ställde vi till med svensexa. Klockan 06,00 plingade vi på hemma hos Mackan som fick några minuter på sig att packa ihop fiskegrejerna och sätta på sig munderingen. Därefter bar det ut i skärgården till legendariska havsöringsvatten. Med på turen var, förutom Mackan, Mathias, Erbom och Webbe. Förmiddagen levererar någon stöt och något hugg och strax före lunch kan Mathias landa sin och dagens första öring. Öringen, som vägde in på strax under kilot, fick friheten åter.

Efter detta letade vi oss in i en vik och avnjöt hummer, havskräftor och räkor till lunch. På vägen tillbaka hojtar Erbom till om att han vill testa en grynna som vi normalt inte fiskar av, på första kastet kniper han en liten öring som snabbt landas, plåtas och återutsätts. På kastet efter tar han ytterligare en öring i samma storlek.

När vi avbröt fisket för dagen åkte vi till Danderyds Curling där vi mötte upp resten av gänget. Här blev det en stenhård Curlingmatch mellan lag gul – Mackan, Webbe, Ålle och Lulle – och lag blå – Erbom, Niklas, Stefan och Mathias. Det officiella resultatet som godkändes av domarna var 118-23 till det gula laget (det inofficiella var 8-2 till det blå laget).

Efter Curlingen bar det iväg till en bastuflotte för bastu, öl och bad som sedan följdes upp av en vända på stan. Vi tackar för en mycket trevlig dag och önskar Mackan lycka till när han ska gifta sig i Italien i sommar.

IMG_5052 IMG_5054 IMG_5055 IMG_5061
IMG_5057 IMG_5066 IMG_5071

Resereportage Bighorn River 2012

Oct 11, 2012   //   by admin   //   Artiklar, Dagbok 2012, Webbes blogg  //  4 Comments

Bighorn River, Montana och Colorado, 2012-09-01 – 2012-09-09. Den gamle gösmästaren Österman har ju som bekant flyttat till Louisville, Colorado där han fått upp ögonen för raftingfiske, och då framförallt flugfiske. Han har tillsammans med några lokala kamrater skaffat sig en gummibåt utrustad för forsränning kombinerat med fiske. Mycket bra tänkt tycker vi som gillar att hälsa på honom.

Jag (Webbe) och kapten Nicke packade våra väskor och åkte från ett kallt och regnigt Stockholm till ett soligt och varmt Colorado där vi blev upphämtade av Österman. De första dagarna spenderades med att planera, packa och såklart den obligatoriska turen till Bass Proshop där vi lyckades bränna 1100 dollar på fiskesaker.

När allt var inhandlat och packat i bilen häktade vi på släpet och gummibåten och satte oss i bilen för en 850 km lång resa norrut, ut genom Colorado, genom hela Wyoming och in i Montana. Vi hade naturligtvis beslutat oss for att inte bränna dyrbar fisketid på att köra bil och körde därför pa natten. Vi anlände till Montana och Fort Smith vid femtiden på morgonen och sov någon timme i väntan på vår guide Eric som skulle visa oss hur man fiskar på Bighorn River. Vi mötte upp Eric och det visade sig snabbt att han var en riktig veteran när det gäller flugfiske och fiske i stort, och kanske framförallt, en man av principer. Han har guidat på floden i 18 år och kan varenda litet hål där det står fisk. Vi bad Eric att tala om för oss hur vi ska fiska de kommande dagarna och att rätta oss om vi gör något fel, något han nappade på ordentligt. Så fort man misslyckades med ett kast kom det ett ”JUNK” från Eric. Han var hård men rättvis och gav oss förutsättningarna för ett bra fiske de kommande dagarna.

Fisket i Bighorn River börjar vid en damm som släpper ut en jämn mängd vatten under hela året, detta medför att vattentemp och förhållanden är mycket bra under i stort sett hela året och att fisken snabbt växer sig fet. Om du funderar på den största mängd fisk du sett vid en kläckning eller vid fiske i ett av Sveriges bättre vatten så kan du femdubbla detta så får du en uppfattning om hur mycket fisk det finns i Bighorn River. Vi spekulerade innan första dagen i hur mycket fisk vi skulle få och man är ju alltid lite nervös när man ska testa ett nytt vatten som man dessutom lagt ett ganska stort antal tusenlappar för att ta sig till. Det tog väl ca 1 minut innan den första öringen satt på kroken när Eric guidade oss. Ganska snart efter det satt den andra osv. Under dagen hann vi med ett antal dubbeldrillar och även en trippel. Så här i efterhand kom vi fram till att vi, med undantag för lunch och frukostpauser, förmodligen aldrig gick längre än en kvart utan att få fisk. Slutresultat hamnade någonstans runt 400 fiskar på fem dagars fiske. Fisken höll väldigt jämn storlek, de flesta låg strax under kilot. Det var mest öring och regnbåge, men även ett gäng sikar och en ”Yellow Eye”. Största fisken vi vägde var östermans regnbåge på 1,3 kg.

Fisket bedrevs med förtyngda nymfer och nappindikator, jättelika gräshoppsimitationer eller torrflugor i storlek 20, d.v.s. väldigt små. Ofta använde vi flugor i storlek 12 eller 14 som indikator när vi fiskade med miniflugorna. Vi testade även spinnfiske med wobbler vid några tillfällen vilket ofta resulterade i stenhårda hugg från regnbågarna.

Amerikanerna är långt före oss svenskar när det handlar om bekvämligheter. När vi hade sjösatt gummibåten på morgonen (vanligtvis runt sjutiden) lämnade vi helt enkelt nyckeln i en låda på släpet varefter fiskebutikens shuttleservice körde ner bil och trailer till den plats där vi skulle ta upp flotten på kvällen. Vår vanliga sträcka var ca 23 miles och tog ungefär 12 timmar. Vi stannade vid ett par hotspots och fiskade någon timme innan vi drev vidare nedför floden. Att fiska från en gummibåt är helt klart det optimala fiskesättet vid fiske på en flod. Du täcker av en enorm yta utan att behöva gå en meter. När du skrämmer fisk, vilket ofta ar ett problem vid flugfiske, sa gör det inget då du kommer till en ny ståndplats med ny fisk 20 sekunder senare.  Om man hittar något område som råkar vara extra hett släpper man bara i ankaret och pausar på platsen så att man hinner fiska av den ordentligt. Kort och gott var resan en succé från början till slut och Bighorn River är ett ställe som TMF kommer att besöka igen.

Resereportage: Costa Rica & Colorado

Feb 16, 2012   //   by admin   //   Artiklar, Filmer, Webbes blogg  //  4 Comments

Santa Teresa & Montezuma

Den 16 december så lämnade jag (Webbe) mörkret och kylan i Sverige för tre veckors värme, sol och bad i Costa Rica och en veckas skidåkning i Colorado. Givetvis stod fiske på agendan tillsammans med en massa andra äventyr.

Efter touchdown i San Jose gick resan vidare via mindre inrikesflyg till Santa Teresa och boende på Supervista. Allt bokat via en svenska som äger och hyr ut dessa och några andra hus i området. Santa Teresa är en mindre surfby belägen på Nicoya-halvön och stadskärnan, om man nu kan kalla den det, består av en gata, ett par restauranger och affärer samt två banker. Lite här och var längs grusvägen som följer kusten finns restauranger. Det serveras mycket fisk och skaldjur i olika varianter men det finns även renodlade köttrestauranger. En sak har de dock gemensamt, de är alla enastående. Vi åt den ena goda måltiden efter den andra.

Givetvis stod fiske på agendan och vi fick hjälp av Anna (som vi hyrde av) att boka. Vi blev upphämtade klockan sju på morgonen och körda till båtplatsen i Mal Pais ca en kvart med bil från Santa Teresa. Båtplatsen var snarare en strand där båtarna rullades i med hjälp av stockar. Vi mötte upp kapten och hoppade i båten för en förmiddagstur på tre timmar. Det är trolling som gäller och till de vanligare fångsterna hör tonfisk i olika varianter, dorado, wahoo, roosterfish och olika varianter av jacks och snapper.

Efter ca fem minuters trolling högg det på ett ytbete och den första fisken bärgades, en tonfisk modell mindre, en bonito. Firren åkte i isboxen och trollingen fortsatte. Efter en stund stötte vi på tonfisk som jagade i ytan och kapten plockade fram ett popperspö. Jag drog iväg poppern och hann med några drag innan det smackade till, efter ett par härliga rusningar landades en gulfenad tonfisk. Totalt landades fem fiskar, tre tonfiskar, en spansk makrill och en alligator needlefish. Väl inne vid land gjorde skepparn sashimi till lunch av den minsta tonfisken samt fileade resterande. Vi skänkte bort en del av fisken och tog med oss en tonfisk och den spanska makrillen hem till stekpannan.

Efter nio dagar i Santa Teresa gick resan vidare till Montezuma och boende på Hotel Amor de Mar. Här spenderade vi fyra dagar med att rida, sola, bada och testa de olika restaurangerna. Vi testade även en så kallad zipline-tur där man i en sele glider på vajrar upphängda i trädtopparna.

Drake Bay

Efter våra dagar i Montezuma hade vi med hjälp av Zumatours på något sätt lyckats snickra ihop transporter från Montezuma till Drake Bay som ligger i andra änden av landet. Som tur är är inte Costa Rica det största av länder (1/10 av Sverige) så detta skulle inte ta så lång tid.

En taxibåt tog oss från Montezuma och Nicoya-halvön till Jaco där vi blev upphämtade av en bil som sedan tog oss på en tre timmars tur till den lilla byn Sierpe i södra delen av landet. Vid Sierpe hoppade vi sedan på båt nummer två som tog oss längs en flod ut till havet. Drake Bay ligger mitt ute i vildmarken och naturen är makalös. Upplägget på resorten är att man normalt åker på en utflykt per dag. All mat ingår vilket är bra eftersom det, så vitt vi såg, inte fanns någonstans att handla. Rummen är enkla men fungerar. Ca 1,5 timmars båtresa från Drake Bay ligger nationalparken Corcovado vilken vi besökte en av dagarna. Här finns ett otroligt djurliv och man behöver inte gå många meter in i djungeln innan man stöter på olika sorters apor och mängder med olika fåglar. På den här turen såg vi även någon form utav jättegnagare, en tapir, krokodiler och tjurhaj. Corcovado är den arttätaste platsen på jorden. Vi åkte även på turer till mangroveskogar, snorklade och körde en till zipline-tur.

Givetvis åkte vi även ut och fiskade en dag i Drake Bay. Den här gången var vi ute lite längre, ca 5 timmar. Dragen han knappt landa i vattnet förrän den första fisken högg, en gulfenad tonfisk som tog på en liten konahead, och efter den hann det bara gå några minuter innan nästa satt på kroken.

Totalt landades 11 tonfiskar i varierande storlek, två fick gå tillbaka och växa till sig medan de övriga nio togs med tillbaka till resorten och hamnade på grillen. Fisken räckte till alla gäster och vi belönades med sashimi på de bästa bitarna. Dagens största fisk blev en gulfenad tonfisk på ca 6 kg. Vi såg även hoppande sailfish, en hel del delfiner, havsormar, sköldpaddor samt en liten val.

Colorado

Efter en underbar vistelse i Costa Rica styrde vi vidare mot nordligare breddgrader, närmare bestämt Louisville, Colorado dit den gamle gösmästaren Österman har flyttat. Under veckan hann vi med skidåkning, shopping och en massa god mat. Det obligatoriska besöket på Bass Proshop blev två obligatoriska besök där det inhandlades diverse fiske- och jaktsaker. Fiskepotentialen i Colorado är stor. Österman har tidigare inhandlat en flugfiskeflotte för forsränning och flugfiske. Ryktet säger att en viss kapten ska åka över och testa denna i sommar, man kanske måste sneaka med…

Arkiv

UA-30461305-1